Ett barndomsminne
Richard Scwartz talar om sin gamla skola och om att skamvrån gjorde honom och andra till robusta medborgare … läs här!
Likaså är det osant att vi tog skada av att luggas eller stå i skamvrå. Istället gjorde det oss till robusta och godmodiga medborgare. Tider passade vi. Ringde det var det inte en mobiltelefon utan in eller ut. Ringde det in blev det lektion och läxförhör. Vi hade då att hålla oss tysta tills vi blev tillfrågade om något vi visste svaret på eller ej.
Vi har alla rätt till vår egen minnesbild av vår skoltid och hur den påverkade oss. Om man betraktar det han skriver i den meningen gör det ingen skada alls. Men att se dessa personliga minnesbilder som ett argument för ordning och reda i skolan kanske man inte skall göra om man med OSS menar alla och envar. Därför betraktar jag det han skriver som ett barndomsminne som inte vare sig kan eller bör kritiseras.
