En blogg om OVÄSENTLIGHETER …?

Jag har hittat två bloggar som jag verkligen vill rekommendera alla som är intresserade av hur det är att vara lärarstudent och sen bli färdig lärare och börja arbeta …. De hamnar på mina favoriter, helt klart. Vi får följa henne från augusti 05 fram till att hon blir färdig lärare i januari 07 Marg goes to Lärarhögskolan . På bloggen Marg goes Teaching berättar hon om sitt jobb som lärare.

Det här sättet läs här att beräkna skadestånd av Trafikskadenämnden är nog det mest absurda jag tagit del av på länge. I en tid då alltfler från arbetarklassen utbildar sig och blir akademiker.

Trafikskadenämnden bedömer ersättningen efter den sociala miljö som barnet växer upp i och gör en beräkning av ersättningen för framtida inkomstbortfall utifrån barnets egna framtidsutsikter. Därmed sätts likhetsprincipen inom svensk rätt ur spel eftersom lika skador inte ersätts lika på grund av familjeförhållanden. Detta är kränkande och orimligt, skriver Caterina Franceschi, som studerat ett stort antal ersättningsfall vid Handelshögskolan i Göteborg.

Vad skall man säga? Detta vittnar om fördomar om arbetarklassens barn…. att de inte trots möjligheter inte skulle utbilda sig, inte heller kunna förändra sin livssituation, som om de vore icke-förändringsbenägna. Det vittnar om fördomar om medelklassen, att de alltid trots möjligheter blir något och får en bra lön.

I vilket fall bör skadestånden inte sättas utifrån en möjlig karriäreffekt

I ett antal ärenden görs beräkningen av framtida inkomstbortfall utifrån föräldrarnas utbildning. TSN har alltså vägt in barnets sociala närmiljö vid beräkningen av ersättning för framtida inkomstbortfall. "Akademikerbarn" får mer i ersättning än "arbetarbarn" även om barnen var mycket små när de skadades. Dessa fall kallas barn med karriäreffekt.

Då är följande alternativ bättre. Det konserverar inte uppfattningar om den framtid man tror en människa har beroende av hennes bakgrund.

Även om schablonerna är omdiskuterade finns det fördelar eftersom de är mer rättssäkra och förutsägbara för både den skadade och försäkringsbolaget.

Läs och förvånas!
Det här kallar jag verkligen att vara fast i tron på en teori om det sociala arvet. 

Ingmar Bergman är död. Jag uppskattade en del av Ingmar Bergmans filmer, men jag kom först i kontakt med Bergman när hans *otäcka* filmer sändes och jag skrämdes av dessa till den grad att det första jag kan säga om honom nu är - Jag skrämdes av Ingmar Bergman. När jag för en stund sen hörde honom själv säga - Jag vill att tittarna skall få en känsloupplevelse, förstår jag varför hans namn förknippas med rädsla hos mig. Han gick djupt ner i människans inre och det skrämde mig under mina ungdoms och tidiga vuxenår. Jag tillhör typen som tror att allt finns på ytan hos de flesta av oss och att vi inte har några dolda gömmor. Men jag var rädd för att de ändå kunde vara så och att min tro var fel. Kanske hans filmer skulle ha haft en varningstext … ses på egen risk och med känslorna under kontroll eller en hand att hålla i. Men då hade hans ambition om att skapa känsloupplevelse gått förlorad. Vissa filmer kan och vågar jag inte se om, även om jag inte tror att jag vid min ålder skulle bli skrämd av dem. De är i vilket fall oförglömliga. Skall se Smultronstället ikväll. Tror inte jag sett den.

Men han bidrog till att filmen blev något annat än den var tidigare och det får vi tacka honom för
…

Genom att läsa om trängselskatten lär man sig mycket om hur politiken fungerar eller skall jag hellre säga politiker. Läs artikeln i DN och bli visa.

På onsdag är trängselskatten tillbaka. Men fjolårets högljudda borgerliga protester har förbytts i ett generat mummel. För att rädda sin politiska trovärdighet hänvisar i dag flera av Stockholmsregionens ledande politiker till drömmen om Förbifart Stockholm. Men det skulle ta 100 år att finansiera den med enbart trängselskatt.

Det är underhållande läsning faktiskt. Det påminner om följande en person sa efter en diskussion vi hade - det här är likställt med att försöka få ner en fyrkant i en cirkel.… Man försöker alltså karva till fyrkanten så den går ner och så tror man att det man har åstadkommit är helt okey och i linje med det ursprungliga. Ja, det är inte bara media som skapar verkligheter som Stikkan Ljungberg säger. Det gör även politiker….

Jag har nog blivit snällare …

Lite iaf.

Update!
Men nu har jag nog blivit elak igen …  

Nu behöver jag inte känna mig som den värsta miljöboven när jag kör min bil. För i dagens SvD står följande om köttproduktionen.

Studien som visar att det är lika skadligt att äta ett kilo nötkött som att köra bil i tre timmar delar SvD.se:s läsare i två läger. Vissa tycker kött är skräpmat medan andra menar att om man lyssnar på råd som dessa hade man svultigt ihjäl för länge sedan.

Jag har inte ätit kött sen sommaren 1990 och har överlevt. Inte heller har jag kört bil så länge heller. Läste en kommentar som sa att han inte behövde ha dåligt samvete längre:

Tack för det! Nu kan jag köra min bil 3 timmar varje gång grannen grillar kött utan att ha dåligt samvete till det.

Ja, så kan man också se det. Vegetarian behöver man inte bli. Jag äter allt annat utom kött. Och det går alltid att dra ner köttkonsumtionen. Det mår även kroppen bra av. 

Nu har jag fått ett argument till för att kunna köra till och från jobbet… och unna mig en trip ut i landet då och då. Jag äter ju inte kött.

Och på onsdag startar ju det här: 

… men kommer det användas i syfte att förbättra miljön eller för att bygga nya vägar. DET är den stora frågan! Och kommer biltrafiken minska i samma grad som under försöket? DET är nästa fråga! Ja, vi får se om det blir lika lätt att få parkeringsplats denna gång. ALLT beror på om kollektivtrafiken förbättras och utökas.

Under HT kommer jag ha många förmiddagspass, så jag får väl åka hemifrån kl. 06.00 … hehe, jag skojar bara! 

… som nådde framgång. Nu är det förnedringsBLOGG som gör det. Ja jag refererar till Familjen Schulman som fått uppmärksamhet i media, bl.a. i DN

Alex Schulman blev känd som den elakaste av de elaka i Blogg-Sverige och hånar sina vänner, sig själv och väl valda kändisar på daglig basis. En form som fått sitt genomslag för att den saknar spärrar. Det kan tyckas infantilt. Men, trots allt: det är underhållning.

Ja och det sa man om förnedringsTV också. Har läst några av bloggarna, men finner dem inte intressantare än någon annans blogg. Men gillar man att läsa när andra förnedras, ja då tycker man säkert att de är bra. Det finns någon amerikansk förlaga - nu har jag glömt vad den personen heter. Han som förnedrar kändisar….

För mig får de regera hela bloggosfären - jag lär iaf aldrig nå någon större läsekrets och därför utgör de heller inte någon källa till avund. Snart kommer några andra som blir regenter. Har sett hur toppen byts ut kontinuerligt…. Det har varit mycket intressant att observera bloggosfärens utveckling under de snart fem år som jag själv bloggat…. det har blivit en bloggboom, som en babyboom. Hehe

Update!
Dessutom spär de på fördomarna om ålder….
när de kallar en 56-åring för tant! För de som kommenterar verkar ju inte fatta ironin.

… till varför båda föräldrarna har beslutsrätt vid gemensam vårdnad, som jag ser det. Båda föräldrarna skall komma överens om ett beslut gällande barnet för att barnet inte skall bli beroende av en förälders vilja. Nu vill regeringens utredare ändra på saken och bara ge en förälder rätt att besluta om skola och vård.

Beatrice Ask tycker det här är ett bra förslag:

Utredningen har tillkommit efter att framför allt psykiatriska kliniker inte kunnat ge barn vård efter att den ena föräldern sagt nej. Nu föreslås att den ena vårdnadshavaren ska få rätt att ta beslut om vården. Men eftersom den andra föräldern behåller vårdnaden har den ändå rätt att få information från vården.

Förändringar sker på basis av fåtal fall. Det är inte bara i det här fallet, utan även inom skolans område. Om 20% är missnöjda så skall allt förändras. Man bortser från det som fungerar och tänker inte på vilka konsekvenser en förändring får för alla. Om en förälder säger nej, ja då måste samtal om nödvändigheten för ett barn att få psykiatrisk vård påbörjas. Istället för att man löser det hela genom att ge en förälder beslutsrätt. Det är inte alltid den som har beslutsrätt som tar de rätta besluten. Många gånger behöver man vara två eller flera för att komma fram till ett rätt beslut.

Om en förälder anser att barnet skall gå i en speciell friskola, kan inte den andra föräldern förhindra detta - även om detta strider mot dennes uppfattning om skolgången. Det kan leda till att barn utan att själva har valt detta kommer in i olika trossystem som de senare i livet kanske väljer bort. Då talar jag inte endast om religiösa friskolor.

Jag kan inte se att det här förenklar tillvaron, utom för den som har beslutsrätten. För den andra föräldern + barnet/barnen kan denna förändring snarare försvåra tillvaron. Det problem som uppstår för psykiatriska kliniker måste kunna lösas på annat sätt. 

Vad gäller rätten för boendeföräldern att flytta var som helst i landet är jag lite osäker på när det handlar om gemensam vårdnad. Tänker man här verkligen på barnets bästa …. Boendeföräldern kan ju flytta till ett ställe där den andra inte har möjlighet att få jobb. Konsekvensen kan ju bli att barnet inte får träffa sin andra förälder mer än några gånger om året, om någon flyttar från Skåne till Abisko. Möjligen är det här ett förslag de har lagt för att underlätta för att få igenom sin arbetsmarknadspolitik. Om man förändrar detta, kan ingen hävda att de inte kan ta något jobb på annan ort på grund av gemensam vårdnad. Genialt!?

Har ingen personlig relation till honom eller andra författare, bara till deras verk … men vissa personer finns i tillvaron och varje gång blir jag lika förvånad, ibland bestört, när jag läser om deras död. Lars Forsell har avlidit. Det känns konstigt. Han skall inte vara död, han skall leva, vara en del av livet. Det bästa med författare och poeter är att deras livsgärning finns kvar. På så sätt kommer de alltid fortsätta leva. Lars Forssell kommer alltid leva kvar… Men rubriken känns fel!

När man läser om vilka problem folk har i Europa som det rapporteras om varje dag i DN, översvämningar i Storbrittannien och värmeböljor i Bulgarien, Ungern, Grekland m.fl. så känns vårt väderläge just nu som rätt skönt faktiskt. Det känns bäst att vara i Sverige just nu….iaf norr om Småland. Hellre solfattigt och molnigt och regnigt än eländet i många av Europas länder. OK, kan många säga - du har varit på Rhodos i tre veckor - fått din sol. OK, jag håller med, men Rhodos var en av de få platser som klarade sig undan skogsbränder mm. Hett var det, men inte nära katastrofläge. Inte när jag var där! Efter en vecka med normala temperaturer och det två dagar före min avresa temperaturen började stiga uppåt igen, så kändes det - Nää, nu vill jag åka hem! Nu orkar jag inte mer … Inte en gång till med temperaturer över 40 grader. Det är på G igen. Det befaras bli 45 grader i Athen senare under dagen. Elavbrott orsakas av att ACn används för fullt, folk dör.

Det är verkligen inget riktigt behagligt väder någonstans … men jag föredrar vårt! Men visst, så fort det blir en blå lucka i molntäcket går jag ut och drar ett djupt andetag av välbehag över att känna solen …

… men när det gäller debatten mellan Ulveus och Strömstedt har jag det inte. Det är en svår fråga och vad en äkta religionsfrihet egentligen innebär, ja, som jag ser det, verkar det som om det blir ett dilemma vad man än tar ställning för. OK, det blev en åsikt iaf, men inte något ställningstagande.

… på att grannens katt är fullständigt galen.

För det första skrämmer han slag på mig när han sitter utanför och tittar på mig när jag är inne i rummet (om detta hade varit första gången, så hade jag onekligen trott att jag sett i syne, ni kommer väl ihåg första gången - Det var katten!) och för det andra kan han ju trilla ner.. det är tre våningar upp och han sitter som om det vore fast mark… Lät honom vara, för några häftiga rörelser vågar jag mig inte på, men lämnade dörren öppen och då hade han hoppat ner på golvet. Var inne hos mig en stund, men blev så rädd för dammsugarendosan så han gick ut igen …så skulle jag flytta på en blomma, för han satt och luktade på en som stod farligt nära kanten och då blev han rädd för att det råkade skramla till och hoppade upp på räcket till närmaste grannen för att gå in till sig igen och PUH han var nära att ramla ner men klarade sig. 

Jag var ute för att påkalla grannens uppmärksamhet, men … det var mörkt och tyst.

Rena spökkatten

… hur man känslomässigt överlever en sådan sak .. få sin man mördad efter att precis ha gift sig med honom. Här… Det är väl samma sak om man är sambo eller något liknande. Jag tycker det räcker att en nära anhörig dör i hjärtinfarkt … men bli mördad. Jag har svårt när kollegor dör … så hur överlever man en sån förlust det innebär när någon mördas. Och de som förlorar sina barn .. !!!

Med anledning av folkpartiets reaktion emot att införa registerkontroll även inom frivilligorganisationerna, därför att de inte vill bedriva hetsjakt, samt inte få färre män som söker sig dit, vill jag säga att inom förskolan kontrolleras både män och kvinnor. Det borde i så fall vara färre kvinnor som söker sig till förskolan. Det har alltid varit få män inom förskolan och det har säkerligen andra förklaringar. Den som inte är pedofil och känner sig kontrollerad kan ju vara lugn. Jag är för egen del inte ett dugg rädd för att någon skall tro någonting. Vill de kontrollera mig, så får de göra det …Det är bara bra med den typen av kontroller. Nu är jag iofs ingen man, men det finns faktiskt kvinnliga pedofiler.

Jag förundrar mig iaf över att det inom vissa områden finns en rädsla för att bedriva hetsjakt om man inför kontroller, men inte inom andra…. Kan någon svara på varför det ofta tas upp när det gäller sexuell läggning. Är man rädd för att bli anklagad för diskrimering eller så?

De har byggt om IKEA i Kungens Kurva … Det har blivit lite av lustiga huset med alla upp- och nergångar, men det har blivit mycket inspirerande att gå runt där nu än tidigare och någon dålig kvalitet på möblerna är det inte heller (i stort sätt). Det mest inspirerande är att gå runt på sängavdelningen. Tyvärr får man det aldrig så fint och mysigt, men kanske bättre i allafall. Sugen på att köpa en ny säng får man, men mitt sovrum kan nog inte inrymma ett möblemang som jag helst skulle vilja ha. OM det vore fyrkantigt skulle det nog kunna gå. Har iofs två sovrum, men det ena är i anslutning till balkong och kök och inte lika vilsamt eftersom det är lyhört. Dessutom blir det kallt på vintrarna.

Nåja, man kan inte få allt, bara bättre och det är gott nog.

IKEA är i varje fall ett billigt alternativ. Mycket på grund av att man får montera möblerna själva. I de flesta fall går det bra även om det är lite pill, stön och stånk. Gjort blir det till slut iaf. Jag har dessutom köpt en verktygslåda som är bra, en sån där i vilken man kan byta ut skruvmejselplupparna … bra handtag mm. som ger en kraft.

Annars är jag inte så händig - klarar inte av att borra eller sätta upp något på väggar eller så. Det får andra göra om det skall bli till. 

Sol blev det, en hel dag men sen har det mest varit rusk. Läser, skriver och fixar lite hemmavid.

I världen händer saker, flygolyckor, explosioner, brutalt övervåld och mord i Bulgarien mm. mm. Det dåliga vädret är en fis i betydelse om man jämför med allt elände som händer. Folk åker utomlands för att ha en skön tid och för vissa slutar det i våldtäkt, överfall, rån eller senast i mord. Researrangörerna menar att det inte är värre i Bulgarien än på andra ställen. Andra vittnar om motsatsen. Inte ens på de *värsta* ställena runt Medelhavet är det som på Sunny Beach.

Grekland anses dock vara ett av de få länder där man är relativt trygg. Detta förklaras med den heder som råder där. Men man skall vara försiktig även där … överallt skall man vara det. Många gånger skapas en skenbar trygghet därför att något anordnas av arrangörer. Känne nog så själv ibland. Men under den tid jag var på Rhodos hörde inte någon av sig. Vad som helst kan hända utan att researrangörerna kan göra någonting åt saken. Man är ju en fri människa, och skall inte beskyddas på så sätt att någon håller koll. Ett visst ansvar har de dock… självklart.

Och ja, jag har varit med om ett flertal tillfällen då reseledarna varnar för vissa saker. T.ex. att man inte skall gå ensam genom nationalparken i Athen när det blir mörkt … likaså bör varningar ske gällande resor till Bulgarien.

Även om det händer otäcka saker, så har vädret en förmåga att få en nedstämd ändå. Har det något med det biologiska att göra kanske…

… i en kvart!

Alltid något!

Får njuta av den på annat sätt - genom att blunda och drömma mig tillbaka!!! 

.. är något helt annat än frihet under andras kontroll (UAK). (med anledning av en artikel under DNdebatt här och här ). Om du gör si och så, låter vi dig vara. Om du redovisar vad du gör och lyder, så blir du fri… då låter vi dig vara ifred. Om du gör som vi vill, så ger vi dig en bonus på några tusen, speciellt om du gör det på den korta tid som vi bestämmer…. Om vi tar bort alla valmöjligheter, så ger vi dig din frihet. Det är absurt… att i sådana fall tala om frihet. Det ÄR kontroll och inget annat och en signal om att duktighet enligt andras godtycke premieras.

Frihet under personligt ansvar innebär bl.a. att man upprättar ett kontrakt genom förhandling. Jag åtar mig att uträtta det och det, mot att du ger mig en motprestation som står i paritet med det jag har utfört och tvärtom.

Därför bör inte språkundervisning i svenska vara ett obligatorium, utan ett avtal mellan de som kommer hit som flyktingar och Sverige som nation. Den som inte vill lära sig svenska (vilket inte kan vara så många) skall ha rätten att låta bli. I sinom tid kommer iaf personen vilja lära sig…. och om inte, så måste det vara den enskilda personens eget val. Möjligheten skall finnas, men inte tvånget och absolut inte någon bonus för den som lär sig snabbast.

Var sätter man gränsen för snabbt och VEM är kvalificerad till att avgöra det och hur mycket svenska skall en flykting kunna. Däremot kan det vara många som inte snabbt kan lära sig ett nytt språk. Ordet Flykting står för en individ som oftast har traumatiska upplevelser med sig i bagaget. Som pedagogiskt kunnig så vet jag att det inte är möjligt att lära sig någonting nytt när man är känslomässigt involverad i obearbetade händelser.
Jobb och språkundervisning skall erbjudas, självklart, men för dem som har dessa traumatiska upplevelser med sig bör först och främst få hjälp med dessa och få bidrag under tiden. De som inte har det, vill nog inget hellre än att få jobba istället för att sitta på en flyktingförläggning i åratal.

Ännu en gång saknas insikt…..

Män och kvinnor skall jobba, lära sig svenska så fort som möjligt och barnen skall vara på dagis eller i skolan utan att få möjlighet att vara nära sina föräldrar. Hur går det för barnen om de inte har någon vuxen de känner under dagens lopp och inte förstår vad som sägs…. Hur löser man detta? Det talas om bemanningsföretag. Varför inte fråga flyktingar vilka kunskaper de har, vilka yrken de hade och vilken utbildning de har. Vad kan de bidra med och få lön för det. De som är och har varit lärare kan vara med i skolan t.ex. …

Varför tänker man inte avtal, frihet under personligt ansvar, valmöjligheter utan tänker obligatorium och bonus som är traditionella kontrollmedel. 

Sedan jag kom hem för en vecka sen är det idag den finaste dagen. SOL nästan hela tiden. Passade på att tvätta fönstren så nu ser jag balkongen inifrån klart och inte genom en tunn vit hinna. Ett getingliknande flygfä hade kommit mellan fönstren och jag orkade inte se den dö där inne. Och när jag väl särat på fönstren, ja då kunde jag lika gärna tvätta dem.

Har även suttit och funderat på några inlägg angående ämnen på DNdebatt och på hur jag skall lägga upp mitt arbete. Har börjat skriva, men har fått tips om inlägg gällande högskolemässighet. Dem måste jag läsa först. Men idag är det lördag så det har blivit funderingar alltså. Kanske jag skriver något innan middagen! Vi får se.

Fler soliga dagar tack!
Man blir på så gott humör! 

I förrgår bakade jag muffins som inte blev så bra. Inatt bakade jag en sats till, som blev bättre… riktigt goda faktiskt, luftigare och med mer fyllning. Men höga får jag dem inte. De höjde sig i ugnen men sjönk ihop när jag tog ut dem. Attans! Men, de smakar gott! 

Med anledning av dagens artikel på DNdebatt, och Vi kräver inte ett liv i lyx,

Regeringen ger dubbla budskap. Å ena sidan säger Leijonborg att studier skall vara en heltidssysselsättning och menar att kraven skall öka, t.o.m. att kurslängder skall kortas. Å andra sidan säger Anders Borg idag att studenter skall arbeta under sin studietid. Det HÄR går inte ihop.

Jag blev en bättre forskare, då jag började undervisa under doktorandtiden. Eftersom jag då kunde tillämpa mina erfarenheter av undervisning på min forskning. MEN, det är inte säkert att jag blivit en bättre student om jag varit tvingad att jobba under terminerna…. då hade jag inte hunnit studera eller inte gjort ett bra jobb. Nu hade jag inget val, för det fanns inga jobb.

Vi måste göra ett val - antingen att se alla studier som människor väljer att göra som värdefullt eller att se studier som något exklusivt som endast de som har pengar eller är som jag - en person som avstår från allt under så lång tid. Men vi kan inte både se det som värdefullt i ett större sammanhang OCH som något exklusivt. Regeringen bör alltså bestämma sig och framför allt vara överens inom den. 

Update!

Gjorde ett fel vid en ändring så det mest av det jag tidigare skrivit försvann…

Har många gånger varit mycket tveksam till Tännsjös synpunkter, men när det gäller ensammas rätt att få inseminera, håller jag med honom till 100 procent. Läs här Det är bra att diskrimineringen mot ensamstående i vårt samhälle tas upp för diskussion. Jag har själv många gånger talat om den, men blir sällan trodd…. Rätten att få välja finns egentligen inte vårt samhälle även om det är så på pappret. Det finns en norm som de flesta följer och de som av olika skäl inte når upp till den eller väljer ett alternativt sätt att leva märker hur stark denna norm verkligen är. Efter ett liv utan egna barn, har jag mött de flesta fördomar mot mig som kvinna…. aldrig har jag lagt skulden på den enskilda individen som verbalt och icke-verbalt ger uttryck för dessa, utan snarare att det är normen som fyller upp tillvaron till den grad att man inte har möjlighet att se den om man inte står utanför den. De flesta tar tyvärr detta som en anklagelse, vilket det inte är. Bara ett försök att få folk medvetna om att alla har samma värde, vilket liv de än väljer. Och att barn inte garanterar vare sig självuppfyllelse, mognad eller altruism. Detta når man ändå och frågan är om barn skall vara ett medel att uppnå detta. Inte heller att barn ger en person känslan av omsorg, utan att det är barnet som väcker den vi alla har med oss från början. På alla områden märks detta att ensamhet inte är godtagbar…. Kvinna = Egna barn, Barn förutsätter en make … men, det finns många ensamma mammor som har en känd far, men som aldrig visar sig. Vad är det egentligen för skillnad - rätten att som ensamstående alstra barn på *naturlig* väg eller genom insemination. Barnet är ett eget liv och har rätt att bli älskat, även om det är av en förälder. Många barn med två föräldrar har det inte alls bra… två föräldrar garanterar inte ett lyckligt liv för ett barn … Eller hur?

Nu är jag hemma igen efter tre sköna veckor på Rhodos med en STOR SOL lysande över mig hela tiden. Ibland har jag varit inne på DNdebatt, men avhållit mig från att ha synpunkter, men det har varit svårt…. men har jag semester så har jag. Stängde jag bloggen så skulle den vara stängd. Har skrivit om resan på en annan blogg… lägger in bilderna just nu. Hur det var att inte ha datorn, 24 timmars internetuppkoppling osv. Semester! Det var rätt jobbigt första veckan att varva ner, men sen gick det bra. Och nu känner jag mig riktigt utvildad. Mer än när jag har sju veckors semester och är hemma. Utlandsresor är alltid bra för själen och ett stimuli för intellektet. Har läst massor av skönlitteratur för första gången på länge. Ett sätt att låta intellektet vila. Tolv böcker läste jag ut…. Inga faktaböcker…. Och tänk att se havet varje dag, höra vågorna, se solen glittra och speciellt se den gå ner bakom Turkiets berg…. Härligt
Lite jobb blev det - kurs i grekisk konversation

Det känns bra och riktigt roligt att vara hemma igen och det kliar i fingrarna över att få börja på det kompendium som kommer handla om Vetenskapligt förhållningssätt… Fyra veckor har jag på mig, en vecka från vårterminen och tre veckor från höstterminen.

Hittade detta på en av de första vandringarna i Rhodos stad…. Just det!!!

Geia sas