Det finns risker
…. med att låta barn genom leken lära sig läsa som Björklund tar upp som förslag. Läs här!
En avsevärd risk är att det inte blir någon lek, utan att pedagogerna kommer ta det här på allvar, för att inte tala om föräldrarna. Det finns även barn som inte går i förskolan och hur kommer då läsundervisningen i skolan bli om majoriteten av barnen redan kan läsa då de börjar i första klass. Om inte alla barn har lärt sig läsa när de börjar skolan behöver läsundervisningen individualiseras och problem kan uppstå med en känsla av utanförskap hos dessa barn eller att de barn som kan läsa känner tristess över att få vänta (om läraren väljer att ha en gemensam läsundervisning).
Pedagogiska metoder som uppstår och har karaktären av att lösa alla problem är något som jag är skeptisk emot. När det gäller leken bör den så långt det är möjligt vara fri och helt klart i linje med vad barnen själva väljer att använda den till för lärande…. Inte i alltför hög grad styras av den vuxnas intention att så snabbt som möjligt få barnen att lära sig det den vuxna vill att barnet skall lära sig. Den vuxna skall vara med, men följa det lärande barnet använder leken till. Jag vänder mig emot hans uttalande om att man skall utnyttja barnens lekfullhet och lust:
Jag är medveten om att det är ett kontroversiellt ämne, men det handlar ju inte om att barn ska sitta i bänkar och böja tyska verb utan att utnyttja de små barnens lekfullhet och lust, säger han.
Barns lekfullhet och lust skall inte utnyttjas utan stimuleras i linje med vad barnen själva väljer att använda den till. Om personalen tar tillfället i akt att få barnen att lära sig läsa, kommer sannolikt detta sprida sig som en vetskap hos alla barnen och kan då upplevas som något tvingande. - Det är så här vi gör …
Angående själva språkutvecklingen, dvs. när det skrivna ordets innebörd är i överensstämmelse med den förståelse barnet har av ett begrepp eller ett ord vill jag också ta upp. Något som de lär sig genom att använda orden i ett sammanhang. Frågan är om små barn har nått den utvecklingen så att förståelse uppstår eller om det helt enkelt bara blir att de lär sig ord utantill utan att förstå dem. Frågan är om det gynnar utvecklingen om barnet först lär sig ordbilden och sen förståelsen eller om det gynnar utvecklingen om barnet känner igen ordbilden när förståelsen uppnåtts genom det talade ordet i det sammanhang det används i. Det här med att genom leken lära barn läsa i förskolan behöver forskas ordentligt kring innan man genomför det. Men enligt de forskare som uttalar sig i artikeln så är det en god ide att vänta med att lära sig läsa.
Vill ta upp Vygotskijs teori om begreppsbildningen, men det är sent och jag behöver utveckla detta mer ingående.
Jag bytte ställning och tyckte jag såg en katt springa förbi ovanför datorskärmen. Nästa gång jag tittade var det tomt. Jag har ingen katt, men har haft och känner igen en katt som svischar förbi. Men, Ingenting och jag försökte framkalla samma skugga. Men icke. Helt plötsligt såg jag en katt springa in i mitt vardagsrum. Jag reste mig, gick fram till dörren och katten stelnade, rörde sig inte ur fläcken och stirrade rakt i mina ögon. - Vem är du, sa jag och trodde knappt mina ögon. Jag öppnade ytterdörren och sa till katten att gå ut. Men han rörde sig inte. Till slut började han röra sig framåt och sprang snabbt förbi mina ben. Jag följde honom och han smet ut genom balkongdörren. Eftersom han liknade min gamla katt fick jag för ett ögonblick en liten fruktan om att jag såg i syne. Tänkte att jag suttit för länge framför datorn. Speciellt eftersom jag inte såg röken av någon katt ute på balkongen och bor på tredje våningen. 
Men det var grannens katt, som kommer över till min balkong genom en liten öppning längst ner. Jag ringde på och frågade: Har du katt? Hon utbrast - Nej, men har han smitit över till dig igen!
