Jag vill inte vara ung idag…
Dagens unga mår sämre än de tidigare generationens vuxna när de var unga. Läs även en flickas upplevelser här. Även om jag ibland sitter här några år på andra sidan femtio och tänker - Nu är snart livet slut, trots att jag kan ha trettio år kvar (i bästa fall), så vill jag inte vara ung idag. Jag kände stora krav när jag växte upp, både under skoltiden och när jag var under trettio år, då jag som först började känna mig lite friare. Kanske för att de flesta i min närhet då hade gett upp hoppet om att någonsin få mig in i den fålla alla skulle befinna sig inom. Om då kraven är större idag, vilket de ju är (i vilket fall är de annorlunda) så är tanken på att vara ung inte lockande. Vi hade större chanser, större framtidshopp och arbete än vad dagens ungdomar och unga vuxna har. I vilket fall hade vi som var tonåringar och unga vuxna på 60- och 70-talet en känsla av att kunna påverka i vilken riktning våra liv skulle ta. I artikeln står det bl.a. att hälsan är sämre än unga i början av 80-talet och här finns några uppgifter ur artikeln.
• Fyra gånger fler gör självmordsförsök.
• Nästan tre gånger fler känner ängslan, oro och ångest.
• Fler är trötta för jämnan, nära tre gånger fler har besvär med sömnen.
• Dubbelt så många är överviktiga och feta.
• Fler gör abort. Mer än dubbelt så många sexuellt överförda klamydiainfektioner upptäcks idag.
Några förklaringar till varför finns:
Pressen och svårigheten att klara livets alla val. Samt den höga ungdomsarbetslösheten, svarar Sven Bremberg, som analyserat ungdomars ohälsa i en regeringsrapport i höstas.
Det positiva med en ökad personlig frihet och oberoende, kan få negativa hälsoeffekter, enligt studier han hänvisar till.
Jag säger inte att det var bättre förr. Jag gillar livet idag och verkligheten som jag uppfattar den mycket bättre nu än då. Men jag skulle inte vilja vara ung … Jo, om jag har medelålderskvinnans livserfarenhet med mig.
