Högskolestudier är egentligen inte på heltid??
En artikel idag tar upp att studier på högskolan som är på heltid egentligen inte är det - ca 40% klarar av studierna på halvtid. De klarar tentorna. En stor del kan jobba samtidigt och slippa ta studielån. Det sägs också att det verkar som om lärarledd undervisning har minskat. Artikeln handlar om studierna vid Stockholms universitet.
När jag själv gick på universitetet i mitten av 90-talet hade jag 4 timmar lärarledd undervisning i veckan. Det var inte någon lärarutbildning. Lärarna hade seminarierna och i övrigt fick vi studera på egen hand. Mycket sällan gjorde vi något i grupp.
Men jag upplevde inte att jag skulle ha hunnit att jobba vid sidan om. Därför att de uppgifter man fick på pedagogiska institutionen krävde mer än att bara plugga till en tenta. Studier kräver också tid till tänkande. Något som man har den övriga tiden till. Ett lärande innebär inte enbart att lära sig fakta och vissa samband mm. Jag läste till exempel mer än jag behövde. Gjorde mer än vad som krävdes. Vem förbjöd oss att göra mer …??? Det är väl ett utmärkt tillfälle till fördjupning och vidareutveckling om man får tid över. Men alla får inte det.
Men om man ser studier som att endast lära in ett visst antal fakta eller vissa sammanhang som man sen redovisar på en tenta, ja, då kanske man anser att högskolan är slapp. Frågan är vad man lär sig om man inte får någon tid att fördjupa sig. Det finns dessutom många studenter som behöver tiden. Eller skall högskolan endast vara för den som vill snabbt ur den för att kunna börja jobba?
Jag är för fler lärarledda lektionstillfällen, men att dessa har minskat beror på att anslagen har minskat. Vi har fått färre klocktimmar för de moment och kurser vi undervisar inom. Det beror också på hur man strukturerar undervisningen. Ett exempel: Timmar för pedagogikhistoria har från 2001 till idag minskat från 6 klocktimmar lärarledd undervisning till en klocktimme. Jag vill ha fler lärarledda lektionstillfällen då vi, studenterna och jag skulle kunna göra så mycket mer när vi träffas. Fler rollspel t.ex. fler fältstudier mm. Fler diskussionstillfällen mm.
Lärare upptäcker oftast vilka som jobbar samtidigt med studierna, både vad gäller engagemanget på lektionerna, om de läst böckerna och hur de skriver sina tentor, hemexaminationer. Många gånger får de komplettera. Men, det är vuxna människor vi talar om. Många har barn och familj. De har ett liv utanför högskolestudierna. Skall inte dessa också få rätten att högskoleutbildas. Är det endast unga människor som viger sitt liv åt studierna som skall ha en chans att klara av en högskole- och/eller universitetsutbildning? Det är inte någon gymnasieskoleutbildning i vilken ett givet kunskapsstoff skall förmedlas.
Man väljer ofta själv som student hur mycket man vill lägga ner på sina studier och hur mycket till annat. Men, det kan aldrig vara fel att välja sitt privata liv också, parallellt med studierna. Många behöver jobba, därför att studiemedlen är för knappa. De är inte mycket högre än när jag erhöll dem för ett stort antal år sen. Dessutom arbetar hjärnan med sådant vi är på väg att lära oss även när vi gör annat.
Högskolan/universitetsutbildning ger de som går där en möjlighet att lära sig en hel del, fördjupa sig, tänka långt bortom rena fakta. Många tar den möjligheten, andra gör det inte. Men efter vilka skall vi utforma högskolan, efter dem som vill bort ifrån den så fort som möjligt eller efter dem som tar tillvara på tiden och verkligen lär sig något mer än det som krävs på en tenta. Den sistnämnda gruppen är som jag ser det och har erfarenhet av den dominerande gruppen.
Eller skall vi börja reglera vad studenterna får och/eller inte göra när de inte är på högskolan. Skall vi införa ett rapporteringssystem i vilket det framgår hur de har fyllt sin tid? Vart är vi i så fall på väg? Eller skall vi öka på innehållet för heltid så att den största delen av studenter som nu behöver tiden inte längre klarar av studierna?
Viktiga frågor!?
Έχετε μια καλή ζωή!
Mycket bra skrivet jag har precis avslutat min humanistiska utbildning och tagit 2 examen samtidigt för att jag valde att aktivera mig. Som du skriver att man väljer själv vad man gör emd sin tid, och jag håller fullt med att lektionstillfällena skall vara fler. sen att teknologer får 60% mer anslag per elev än humanisterna tillskriver högskolans värderingar att lysa igenom en humanist är värd 1/3 medan en teknolog är värd det dubbla.
Comment by Morgan — April 19, 2007 @ 11:04 am
σταματημένο ηλεκτρονικό ταχυδρομείο ανάγνωσης
Comment by Hasse — April 19, 2007 @ 1:56 pm
Έχετε σταματήσει ή με ρωτάτε; δεν έχω, αλλά δεν μου γράφετε.
Comment by Administrator — April 19, 2007 @ 5:14 pm
Hej Monika
Vilket konstigt språk ni skriver på……..eller är det min dator?
Bra inlägg! Jag tror att det är så enkelt som att det beror på om man studerar för ett AB, BA eller B. Vill man ligga på absoluta toppen måste man ligga i selen. Jag studerar ju på Juristprogrammet (Jur kand) och jag kan tala om att enda dagarna jag har givit mig själv ledigt är på julafton och på min femtioårsdag. Jag har inte svårt för mig, snarare är jag så otroligt motiverad och nyfiken. Jag sitter fredag- som lördagkväll till klockan 21.00. Naturligtvis sitter jag inte hela tiden, det orkar inte kroppen eller ögonen. Det gäller att se till att man tar pauser. Men som sagt, man kan klara sig igenom på ett ben om man tycker att G räcker.
Comment by mararh — April 19, 2007 @ 5:21 pm
Utöver fredag kväll och lördag kväll sitter jag naturligtvis alla andra dagar och kvällar.
Comment by mararh — April 19, 2007 @ 5:22 pm
Ρωτώ και έγραψα. Ίσως καλύτερα προσπαθείτε.
Comment by Hasse — April 19, 2007 @ 6:12 pm
Morgan
Det är en skev fördelning av resurserna.
Bra jobbat av dig ..
Monika
Comment by Administrator — April 19, 2007 @ 6:15 pm
Jag brukar fråga mina studenter som jag handleder. Vill ni ha godkänt eller göra en mycket bra uppsats. Jag anser att det är helt OK att endast vilja ha godkänt. En student kan inte tycka alla ämnen är lika intressanta. Svaret jag får är att de vill göra en mycket bra uppsats. Ofta gör dom det också, men det är inte säkert att det blir ett VG för det….
Om man gör om högskolans organisation efter dem som i dagens läge kan få godkänt på tentorna genom att läsa på halvtid, finns risken att många inte kommer klara av högskolestudierna. Detta innebär i förlängningen att kvaliteten sjunker. Därför är det bättre att låta tiden vara kvar, öka lektionstillfällena och stimulera dem som idag har möjlighet att fördjupa sig men som av något skäl inte gör det. Då höjer vi kvaliteten. Det finns många som behöver tiden som blir mycket kunniga … om de får tiden. Om inte, så blir det inte lika bra. Det är inte kvantitet som är viktig utan kvalitet. Det bör inte vara tillägnandet av kunskap på kortast tid som skall räknas … utan att kunskap tillägnas och lärande sker!
Comment by Administrator — April 19, 2007 @ 6:20 pm
Som du säger kan man bli jätteduktig även om man får G, jag menade inte att förringa någons kunskaper. Jag pluggar så mycket för att det är roligt
Min dotter som är 23 år säger “mamma det är ointelligent att plugga så mycket”. Hon är superintelligent men har aldrig pluggat för mer än ett G/B. Hon värdesätter sin fritid alldeles för mycket. Jag pluggar nog så mycket för att jag har svårt att lägga mig på en nivå där det räcker 
För att vara på den säkra sidan blir det därför med säkerhetsmarginal.
Comment by mararh — April 19, 2007 @ 6:30 pm
Τώρα, δεν καταλαβαίνω τι το πρόβλημα είναι. Μου ρωτάτε εάν δεν διάβασα το ηλεκτρονικό ταχυδρομείο σας; Δεν ήξερα ότι ξέρετε πώς να γράψετε στα ελληνικά.
Θα σας στείλω ένα ηλεκτρονικό ταχυδρομείο.
Comment by Administrator — April 19, 2007 @ 6:32 pm
Jag uppfattade inte heller att du gjorde det mararh.
Comment by Administrator — April 19, 2007 @ 6:34 pm
Jag tror att mycket handlar om att alla som studerat de senaste åren inte har varit motiverade att studera. Arbetslöshet osv har gjort att många har “tvingats” studera och då sjunker motivationen. I takt med att utbildningsplatserna blivit fler har man inte kunnat tillgodose kravet på lärarledd undervisning. Det är naturligtvis inte bra när eleverna själva måste inhämta kunskap utan handledning. “Learning by doing” anser jag vara ett ypperligt kunskapsinhämtande. Det tarvar också närvaro av handledare/lärare. Låt oss hoppas på att den nuvarande regeringen satsar på utbildning, inte bara som ett sätt att gömma undan arbetslösheten, utan som ett sätt att öka bildningen i samhället.
Comment by mararh — April 19, 2007 @ 10:27 pm
Nej, det är sant att en del av studenterna går på högskolan fast de hellre vill jobba. När jag började lärarprogrammet hade vi 150 klocktimmar för 4 poäng. Nu har vi 75 klocktimmar för 5 poäng och kravet på kvalitet har ökad avsevärt. Det är bara att räkna själv.
Learning by doing handlar inte om någon slapp lärarstil. Snarare tvärtom och precis som du säger - det kräver lärarnärvaro.
Ja, jag hoppas också på det, men efter att ha läst senaste artikeln så är jag inte så säker på NÄR detta sker. Leijonborg kan inte svara på den frågan. Snarare skjuter han tillbaka ansvaret till högskolor och universitet och menar att tiden kanske kortas ner för det innehåll som krävs för att någon skall bli godkänd. ???
Comment by Administrator — April 20, 2007 @ 11:19 am