En sak som inte har förändrats …
Läser just nu Ylva Johansson om att socialdemokraterna har misslyckats med skolpolitiken och att de bl.a. har värderat förskollärare och fritidspedagoger högre än adjunkter. Det är väl bra att socialdemokraterna tänker utveckla skolpolitiken och att de opponerar sig mot den borgerliga regeringens ordning-och-reda-politiken som går ut på straffa, reglera och övervaka.
Men det är en sak som jag vill poängtera i det här sammanhanget. Fortfarande har man nedanstående synsätt på barnet, på eleven, på tonåringen.
Se hela barnet, hela tonåringen. Elever med svårigheter i skolan är ofta barn och ungdomar med problem som inte alltid har direkt samband med skolarbetet och som inte heller kan lösas med mer betyg eller mer undervisning. Det kan handla om depression eller oro för en nära anhörig, det kan vara ätstörningar eller mobbning, det kan vara ett funktionshinder eller sociala problem hemma. Många barn och ungdomar behöver någon vuxen att tala med, någon att söka hjälp och vård hos.
Bra är att de vill öka personalresurserna, men fortfarande ses uteslutande individen som problemet. När skall vi komma ifrån detta synsätt och istället fokusera på det verkliga problemet, dvs. det som sker i samspelet. Vi måste sluta vara så individfokuserad. Det leder endast till att man försöker bota symptomen istället för den verkliga orsaken till varför en individ har svårigheter. Men på vilket sätt skulle ta alltför lång tid för mig att här redogöra för…
själv har jag varit i bråk sen förra sommaren på en blogg, så jag känner mig minst sagt allergisk mot kommentarsslagsmål.
tack för kommentaren hos Calle B.
mvh sofia
Comment by sofia — April 15, 2007 @ 1:41 pm
Jaha ja, då förstår jag hur du känner. Vissa bloggsiter är riktigt bråkiga har jag förstått…. Men på CBs blogg har det blivit riktigt lugnt nu sen han började med inloggningen.
Comment by Administrator — April 15, 2007 @ 1:56 pm
Ja Ylva, det verkar som om en del rasar värre när man kan vara anonym. Det kan i vissa fall släppa fram sånt som människor i vanliga fall håller för sig själv.
Comment by sofia — April 16, 2007 @ 5:32 am
Sofia
Du har skrivit fel namn, eller hur?
Jag heter inte Ylva..
Ja, anonymitet kan göra folk frisläppta på både gott och ont.
Comment by Administrator — April 16, 2007 @ 9:55 am