Tänk så många barn …
Har precis stängt av TV4 efter att ha sett Humorkväll för världens barn. Även om det här med fattigdom, utnyttjande av barn är något jag känt till sen jag varit barn - att barn lider i världen, så blir jag lika betryckt över att vi inte har kommit längre. Vi kan göra en hel del, men frågan är - Vad gör ländernas regeringar åt saken? Vad gör vi åt att de inte gör något. Borde det inte vara möjligt att tvinga dem utan att för den skull våldta deras rätt att styra sina länder utan inblandning. Men frågan kvarstår - Hur är det möjligt att så fullständigt strunta i sina medborgare. Låta dem leva i okunnighet om hur hiv smittar, inte rensa upp i trafficking-träsket, inte låta barn få utbilda sig för att de är flickor, tillåta könsstympning mm. Den verklighet som reportagen visade var som slag i magen.
En tanke jag får när jag går i min lägenhet; har tak över huvudet och mat för dagen, är vilken slump det egentligen var att jag föddes i ett rikt land. Jag vill inte säga - Vad har vi att klaga över? Det är en kliché som inte förbättrar situationen ett dugg för de gatubarn som finns i världen.
Såg i DN att den största delen av tittarna som svarat där gav programmet ett minus. Jag undrar varför. Hur skulle ett program vara för att det skall bli ett plus eller t.o.m. fem plus. Programmet visade den verklighet som många lever i och att vi kan göra något åt det.
Det här räcker inte. Vi behöver omfördela resurserna, men för att det skall bli möjligt måste vi i I-länderna avstå och det gör vi inte. Det är inte möjligt att göra det på grund av hur världsekonomin är strukturerad. Vilka skulle vara villiga att halvera sin lön, bo i lägenheter med sämre standard, försaka sin semesterresa och köra en gammal Opel från åttitalet, för att standarden och livsvillkoren skulle bli bättre på andra ställen.
När jag var yngre hade jag kraften kvar att bli arg. Nu känns det som om jag bara kan sätta in en viss summa pengar varje år, som är ett välbehövligt tillskott om vi är många och hoppas på det bästa. Det har alltid funnits rika och fattiga, samt totalt urfattiga människor på vår jord.
Nu är det tackochlov inte så illa över hela linjen. Många har det bra på andra sätt. De är fattiga men värnar om andra värden än vad vi gör här. Men det är alldeles för många som lider.
Som vanligt är det vi vanliga människor som skall göra jobbet. Det gäller även klimatet. De som verkligen kan göra något, de stora, de som har makten, de som har pengarna använder den till att starta krig eller finansiera rymdresor istället. Visst, det är väl bra att Andersson åker kollektivt istället för bil. Men vore det inte bättre att sluta tillverka stridsflygplan och annat skräp som inte gagnar någon enda människa i världen utom några enstaka maktfullkomliga män som inte kan komma tillrätta med sina egna tillkortakommande med annat än att visa sin makt genom att starta krig.
Tänk så många barn som lider,
så många som inte har det vi ser som självklart för våra egna barn.
En trygg uppväxt.
