En blogg om OVÄSENTLIGHETER …?

.. om det handlar om dans. Tobbe har imponerat fredag efter fredag. Men den som vinner är Martin som inte är lika bra. Kanske var det Breakdancen som avgjorde det hela. Men, vi vet att tvåorna i t.ex. program som Idol eller liknande, brukar det gå bra för, inte för ettorna. Så … vi får se vad som händer med Tobbes danskarriär.

Är vi på väg mot ett samhälle i vilket vi kommer sköta allt via Internet. Nu när de flesta av FKs kontor skall läggas ner och enklare ärenden kan behandlas via Internet, behöver man inte uppsöka kontoren. Inte mig emot att många verksamheter ligger på nätet - det förenklar tillvaron. Ibland har jag beklagat att möjligheten inte funnits. Tänk om möjligheten fanns att ta ut kontakter från banken hemifrån. Men när jag tänker på saken utifrån ett annat perspektiv, har jag upptäckt att relationen mellan människor i Sverige blir alltmer anonym. Tänk på utvecklingen inom telenätet. Man hör en röst ge oss instruktioner om hur vi på egen hand kan kontrollera saker. Kundtjänst finns dock kvar. Ensamheten ökar men även minskar. Genom Internet kan vi få nya kontakter. Men på samma gång kan de direkta fysiska kontakterna minska, i det sociala livet och jag undrar om det är så bra egentligen. Riskerna med att träffa folk på Internet är att det är lätt att fortsättningsvis kommunicera på det sättet. Hellre än att ta upp viktiga saker öga för öga, tar vi chansen att göra det på Internet, med risk för stora missförstånd. Men har man träffat någon på Internet är det lätt att falla tillbaka till den typ av kommunikationsmönster.

Fördelen med att lägg vissa saker på Internet är att de direkta möten som sker har större chanser att bli kvalitativa. Då man inte behöver lägga ner någon tid på att klara av saker då. Men å andra sidan finns det vissa delar i den mänskliga kommunikationen som försvinner. Vi kompenserar det dock på annat sätt, men inte helt ut. Efter en lång tid på nätet och med denna typ av kommunikation blir man intuitiv. Man läser till stor del av människan bakom texten, speciellt om man har kontakt med denna en längre tid.

När jag på jobbet kan använda mig av Internet och den portal vi har, till att informera om saker, lägga ut instruktioner och annat material och när studenterna kan lägga in en fil i ett forum istället för att behöva skriva ut på papper, kan de lektioner vi har fokusera på ämnet för dagen istället för att en halvtimme går åt till administrativa ärenden. Kontakten finns kvar. Möjligheten att prata med mig personligen finns också kvar. Men så enkelt, så fort går det att få ut information så varför inte utnyttja möjligheten och se positivt på den. I mitt fall handlar det om att utöka tiden med studenterna även om inte allt sker genom fysiska möten.

När man däremot lägger ner, minskar tiden för samhällsservicen, ja då riskerar många hamna utanför. Inte alla klarar av Internet. Äldre människor kommer inte längre ut, då möjligheten att förena nytta med nöje inte finns. Äldre är ofta beroende av andra och hemtjänst tid hos de äldre har minskat. För många är det heller inte roligt att höra en röst i telefon de inte kan prata med. Och för att komma fram till en mänsklig röst man kan ha dialog med kan man få vänta en lång tid, iaf på Telia.

Men i det stora hela ser jag utvecklingen som positiv, bara vi inte glömmer

- Det finns människor av kött och blod därute och den kontakten kan vi aldrig kompensera hur stor kunskap vi än får av att tolka texter och innebörden i dem.

Slutligen vill jag ta upp Vygotskij och det han säger om lånad erfarenhet då han behandlar Skapandes relation till verkligheten. Vi behöver inte få förstahandsupplevelser för att få och kunna skapa ny kunskap. Vi kan läsa och ta till oss andras erfarenheter, t.ex. reseberättelser, tankar mm. Vi lär oss mer och mer om världen genom att låna andras erfarenhet. Internet är ett medium som ger oss en typ av lånad erfarenhet. Vi kan genom att läsa om andras upplevelser, både de goda och de dåliga, och lära oss en hel del. Men, även här behöver man ge ett varningens tecken. En förstahandsupplevelse är det enda sättet att verkligen nå förståelse…. som är av genomgripande karaktär på gott och ont. Ingen vill uppleva krig, men vi vill kunna förstå dem som gjort det….