En blogg om OVÄSENTLIGHETER …?

Läser på DN ikväll att E-tidningen kommer stoppa pressarna

Vid någon tidpunkt sas det att böckerna skulle försvinna. De är fortfarande kvar. Ingenting kan byta ut känslan av att hålla i en bok. Och även om visst publiceras på nätet, så skriver vi ut det och läser det på papper. Jag tror ingenting kan ersätta tidningarna heller i den grad att de upphör.

OK, jag köper inte papperstidningarna lika ofta som jag gjorde tidigare med tanke på att nättidningen finns, men att läsa tidningen på det sätt som beskrivs i artikeln och använda sig av alla andra tekniska framtidsprylar. Nu låter jag negativ och lite gammalmodig. Det är jag inte - tar gärna till mig modern teknik om den är funktionell. Men, det finns gränser för vad som är tänkbart. Ha en TV med sig på armen. Kan det bli i var mans hand. Mobilen är annorlunda, datorn är annorlunda. Dessa kan man kommunicera med. Men hur blir det med TV på armen … nej, det tror jag inte på.

Jag tror tekniken endast kan slå är när den förenklar kommunikationen mellan människor. Allt annat kommer förbli som det alltid ha varit (tror jag eller hoppas jag. Därför det finns inget som kan ersätta känslan av att hålla i en bok, bläddra i den, och känna doften av den. Däremot tror jag böcker kommer säljas mer i pocketupplaga och därmed bli billigare, vilket det redan görs i hög grad.

Sweet dreams  

Ringen symboliserar för mig bl.a. fångenskap, men även trygghet. När man väl är inne i ringen som ju är en cirkel är det svårt att komma ur den. Då kan den betraktas som ond - den onda cirkeln. Men ett liv inom en ring kan även upplevas som en trygghet - den goda cirkeln.

För ett visst antal år sen skapade jag en hemsida med titeln The Fantazy eller The Ring of the Moon. Ibland undrar jag varifrån ideérna kommer ifrån. Ingen besöker hemsidan och jag tror inte ens att någon har varit inne på den mer än jag själv. Ikväll gick jag in och läste och som vanligt undrar jag alltid detsamma när jag ser någonting av mig själv som engagerade mig för ett antal år sen - Varför skrev eller gjorde jag det här. Men jag hittade i allafall Ringen. Visst är den vacker och visst är det något speciellt med den. Men Månens ring - vilken symbolik finns i den? Den tillhör ett av mina oavslutade tidigare projekt. Hemsidan får stå kvar - den tar ingen plats….

Ringen på bilden är min mormors förlovningsring. När hon dog fick jag frågan vilken ring jag ville ha - förlovnings- eller vigselringen. Jag valde förlovningsringen, därför att hon var lycklig då, vilket hon inte var under sitt äktenskap. Men från den dagen året 1987, då jag började bära ringen, drabbades jag av en spänning som orsakade smärta, in-i-väggen-syndrom, känsla av fångenskap på mitt arbete och till slut blev jag sjukskriven ett halvår. Därefter förändrades mitt liv …

Tror jag på att allt berodde på ringen eller var det endast en tillfällighet. Jag förknippar iaf denna ring med fångenskap, som jag bröt mig ur …

Men är det inte dags att börja att planera semestern nu. Jag vet vad jag vill, men inte om det är genomförbart…. Jag vet vad som är möjligt, men är inte säker på att jag vill göra det möjliga. Vill ha en semester som förändrar … stora upplevelser är inte nödvändiga, men Sverige skall kännas konstigt när jag kommer tillbaka. En sådan semester vill jag ha…. Nya intryck, nya människor, nya upptäcksfärder. Förra sommaren var jag hemma HELA tiden. Tog några turer ut i landet, men inget mer än så. Det blev för tråkigt i längden och det har funnits kvar en otillfredsställelse inom mig sen dess. Även om jag vet att sommar hemma då behövdes. Men i år behövs det inte och jag kommer klättra på väggarna om jag inte kommer iväg i år!

Det finns ett resmål som både är möjligt och nytt. Pelopennesien. Det finns olika alternativ - antingen bokar jag en tre veckors resa på ett bättre hotell vid stranden och gör utflykter till historiska platser eller också köper jag en biljett till Athens flygplats, tar mig till pelopennesien på egen hand och luffar runt. Jag har varit vid Korinthkanalen och i Nafplio. Men några orter jag vill besöka är Sparta och Kalamata. Leva strandliv några dagar skulle inte heller vara dumt. Ligga på stranden, bli brun och sitta på en taverna och äta grekisk sallad och dricka vin och bara titta på folk. Men inte i tre veckor.

Men som vanligt velar jag inför beslutet ..

Kalamata - Greklands riviera 

Här står jag på den plats där västvärldens första universitet öppnades. Det är platsen för Platons akademi. Precis på den plats jag står på fotografiet är där hjälten Hekademos byggde sitt hus för 4 400 år sen. Tvåtusen år senare köpte Platon lunden som namngetts efter hjälten. Här fanns Platons akademi i 915 år tills den stängdes av kejsare Justianus.

Den här dagen för några år sen var mycket varm och torr. En uggla hoade under vårt besök. Mitt resesällskap och jag åkte hit med taxi från Glyfada, samt Metron från Akropoli och buss från Omoniatorget. Första gången var jag här med filmkamera, men den här gången med digitalkamera och jag tog ett stort antal fotografier. Men just det här fotot betyder mycket. När jag tittar på mig själv stå där och se så liten och tunn ut på denna magnifika plats i all sin enkelhet i nutid, känns det stort. För just här, på denna plats, har vi våra rötter till vårt västerländska tänkande, rötterna till mycket av den utbildning vi har, undervisningsformer mm. I en lund som i dag finns i ett försummat område NO om Athens centrala kärna verkade Platon, men som då var omgiven av naturen. Här gick Aristoteles i lära i tjugo år. Just här, men nu finns endast husgrunderna kvar av olika byggnader som byggdes under olika tidsperioder under en tidsrymd av nästan 1000 år. Det finns inte mycket kvar av hur det såg ut. Men när man står här uppstår en fantastisk känsla.

Jag talade för en tid sen med en mer etablerad forskare om vikten av att besöka de platser man skriver om historiskt och han frågade mig om man är tvungen att besöka vikingatiden för att kunna skriva om den. Jag lovade tänka på saken. NU har jag tänkt färdigt. Jag är övertygad om att man kan skriva om vad som helst genom att låna erfarenhet av andra i en skapandeprocess. Men utan förstahandsupplevelser tror jag det blir mycket svårt att förmedla autencitet. När man forskar historiskt är det just denna som är svår att få tag i. Men finns platser kvar där man kan känna historien nära inpå sig, tror jag det är en fördel. Här är en sådan plats och i kombination med de skrifter som finns kvar skrivna av Platon och andra föregångare som exempelvis Aristoteles, tror jag man på ett mer autentiskt sätt kan få tag i varför tankarna uppstod. Aristoteles som på sin egen skola han öppnade efter Platons död, vandrade runt med sina lärjungar. Är det otroligt att tänka sig att även Platon gick omkring med Aristoteles, just på den här platsen. Tanken i sig själv är fantastisk. 

Göran Persson talade vid något tillfälle om vikten av trygghet - att den är viktig för förändringar. Jag håller helt med…. En trygg människa klarar av förändringar och är också mer öppen för förestående förändringar. Detta är ett av skälen till varför jag inte är för att a-kassan försämras och villkoren för de arbetslösa hårdnar än mer. Inte ens under de 100 första dagarna skall nu de arbetslösa inte behöva tvingas söka ute i landet. Annat som skapar otrygghet är också när myndigheter läggs ner, otydliga organisationsförändringar och ovissheten om man får behålla sitt arbete. Detta i kombination med försämrad a-kassa är något som jag inte kan se gynnar tryggheten och därmed heller inte viljan att möta förändringar. Jag tror på människans egen vilja och kraft, men grundtryggheten måste finnas. Om den kreativitet som skulle kunna användas till att utveckla någonting nytt, istället behövs för att klara livhanken, om inte grundtryggheten finns, leder inte till något gott i egentlig mening. Detta kan istället utvecklas bitterhet och fruktan inför nya förändringar som hotar slå sönder tillvaron. Och de som har sitt, blir också rädda för att chansa därför att en förlust slår alldeles för hårt mot den trygghet människan behöver.

Den här tanken om trygghet är något som jag finner sympatiskt med socialdemokratisk politik.

Läs korta utdrag ur Göran Perssons tal

Det känns både glädjande och hoppfullt att Mona Sahlin nu är Socialdemokraternas ordförande. Jag blev ledsen över att hon år 1996 blev så motarbetad, men kanske tiden är mogen idag - kanske Göran Persson behövde komma före henne. Jag är inte ett dugg förvånad. Då hon satt gråtfärdig och sa att hon inte visste att hon skulle få tillbaka lusten, var jag säker på att hon skulle det. Och bara några år senare var hon tillbaka.

Mona tar över 

Stolt och ödmjuk 

Jag har lyssnat på Göran Perssons tal nu på förmiddagen och tycker det är synd att den glöd, engagemang mm som han visade idag inte syntes i valrörelsen, men det är nog annorlunda att tala med och till sina egna än när man försöker övertyga andra. Dessutom avgick han och då kunde han säkerligen känna sig mer fri och avslappnad.

Jag önskar verkligen Mona S lycka till och jag är övertygad om att politiken kommer att se annorlunda ut framöver - att den kommer bli roligare och att det återigen kommer kännas hoppfullt inför framtiden. Jag tror vi alla behöver Mona Sahlin…